Det senaste dygnet har jag haft lite tur och lite otur. Mobiltelefoner är något som drabbats kraftigt av mina klump och virrgener. Klumpgenerna resulterar alltid i att telefonerna tar sig ett dopp. Virrgenerna gör att jag tappar bort telefonerna. När jag kom fram till gymmet igår insåg jag att min mobil tappat bort sig. Otur. Carro ringde ett antal gången för att sedan få svar.
-Borttappad telefon
En vänlig själ hade hittat min mobbe i skolan och snällt lämnat in den i repan. Tur. Idag vid lunch insåg jag att min mobil var på villovägar igen. Otur. Skamset fick jag traska upp till repan igen för att hämta min telefon. Min telefon fanns inte i repan. Den låg snällt kvar i en utav danssalarna. Tur.
Jag bor tillsammans med en stjärnkock. Tur. Igår bjöd min hemmafru på kalkon lindad i bacon, fylld med feta och annat min finsmakarmun inte kunde uppfatta. Till det serverades ugnsbakad sötpotatis och en rödvinssås. Till och med salladen till var för avancerad för att jag skulle uppfatta vad som var i den. Avokado kände jag igen. Att steka kött är jobb nog, att sedan stoppa saker inuti och klistra grejer utanpå måste klassas som överkurs. Godaste jag ätit sen sist jag åt på McDonalds. Jag imponerade med min matlåda idag, men tanken att jag lagat tänkte ingen. Otur.
Viktig information:
Toapapper finns nu i hushållet!
Jag har fått fin potträning på offentliga toaletter do. Det är bra. Jag hatar offentliga toaletter, men har de senaste dygnet gjort stora framsteg.
Tänk så mycket som kan hände på 24 timmar. Fantastiskt.
På min skola finns en kille som diskar sin matlåda i 10 minuter. Att diska en matlåda under 10 minuter är väldigt lång tid. När man tror han är klar så börjar han om. Han diskar även diskborsten innan han diskar sin lådan.
Jag åt spenat förra veckan. Bevis på det finns kvar på mina slarvigt diskade matlådor. Mötas halva vägen?
Adjö
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar