En gång var vi främligar

Kring jul för x antal år sedan klämdes några av dom vackraste människorna ut. Nu syftar jag inte bara på hunkiga Jesus som spräckte fina Maria mellan punkt A och punkt B. Nä, ut med en andra och en tredje innan mellangården har läkt som en klok dam en gång sa.
Igår var det tjugo- någonting år sedan en fantastisk kvinna föddes. Även idag är det tjugo- någonting år sedan ännu en underbar kvinna gjorde ett vaginahål obehagligt stor. Efter man fyllt 20 är man 20- någonting, när man fyllt 30 är man fortfarande 20 plus, och när man passerat 40 slår man ner den som påstår att man är en dag över 32. Dessa två damer har trots att de aldrig träffats otroligt många gemensamma nämnare. Inte bara det att dom har fångat mitt hjärta, utan även dess personlighet och kanske därmed anledningen till att de båda är två människor som betyder oerhört mycket för mig. Första intrycket jag fick av dessa fröknar är dock ingen barnvänlig historia. Första gången jag träffade dessa damer var jag säker på att dom var två bitchiga brudar jag förmodligen skulle hamna i catfight med inom en snar framtid.

Titti var rent ut sagt en hora. Hon ville knappt hälsa på mig. När jag vart törstig på jobbet och bad om en cola var jag säker på att surfittan spottat i glaset. Då jag inte är den som pallar slicka röv för bossen fick jag några tuffa första praktiktimmar i baren. Om blickar kunde döda..
Efter några pass insåg bordellmamman att det nya bitchen i baren kunde hora dricks och jag blev därmed accepterad i flocken. Man kan indirekt säga att jag köpte min vänskap hos Titti, eller i alla fall någon typ av godkännande. När jag betalat min medlemsavgift fick jag se alla de fina sidor hos vår bordellmamma som gör henne till den person som alla älskar. Trots att vi båda är stenhårda på ytan fann vi något där hos varandra som gjorde det nästan naturligt att prata och visa sårbarhet. Vackert.

När Caroline pressenterade sig första dagen i skolan visste jag att jag hade fått konkurans gällade titeln "klassens bitch". Jag var helt säker och det tog mig ganska lång tid innan jag ens pratade med Carro för första gången. Efter två minuters samtal kunde jag fira min charmerande titel som blev självklar då jag insåg att Carro var en av dom mest ödmjuka människor jag träffat. Hon är någon som alltid sätter andra i första rum. Att hon är väldigt fysisk och gärna kramar och klappar är nu något jag vant mig vid efter en första tids obehagskänsla. Caroline är en fantastisk trygg och ärlig människa. Hon har de egenskaper i sin personlighet som man själv önskar sig hade lite mer utav. Underbar.

Det vackraste världen har sett

Tänk om vi aldrig möts.

Hemska tanke.

Vackra verklighet.