Malin bakar

Åh, tänk när man bli vuxen. Jag ligger och tittar på Leila bakar på julvis. Tänk den dagen jag står och gör karamelliserade äpplen rullade i pistagenöt. Det ska nog inte vara så svårt. Det enda hon sa man bör akta sig för är att bränna sig på karamellen. Det skulle tydligen inte vara någon rolig historia. Hon nämnde även något om att brännt socker inte var så gott. Socker är alltid gott.

Igår fick jag min vilja igenom och därmed min efterlängtade tacokväll.
Min kropp reagerar dåligt på att inte längre få sitt veckointag av tacos. Ändring på det när jag efter jul blir sambo.
Är det okej att min sambo stöter på mina vänner? Dela med sig, eller snåla?
Jag delar gärna med mig, vilket jag även tycker Petters fru borde göra.
Sexiga, SEXIGA Petter.
När alla var för mätta på mat gick vi vidare till godis, nötter och chips. Skulle jag gå vilse i Solna närmaste veckan skulle jag överleva många dagar på dom tusentals kalorier vi duktigt fick i oss. Jag tror att jag tröståt en hel del. Jag tröståt för att jag vart utfryst, mobbad och kränkt då jag varken tycker att Linnea är bra, snygg eller sexig i världens största ballerinakjol. Att jag skulle ställa upp på ett samlag med Olle är något jag fick sota för. Och-
JAG ÄR BRA PÅ ATT HÄRMA GÅÅÅTLEENSKA.

Leila sa att man ska vispa smeten så att den blir fluffig.

Fluffig smet= fluffig kaka.

Jag bakade en gång en kaka.

En sockerkaka.

Det vart ofluffig.

Nu vet jag varför.