fredag 26 november 2010

KK

Inatt pratade jag med vackra Kaj för första gången på för länge. Hon är fantastisk. Fantastisk dansare, person och vän. Jag älskar allt som finns under ytan. Det som finns men aldrig syns. Hur strålande hennes yttre än är så finns det så mycket där bakom. Så mycket tankar, funderingar och hemligheter som hon inte delar med någon annan än sig själv. Vi är lika på så många vis gällande just det vilket känns tryggt. Vi liksom vänder på varje ord, mening, gest och rörelse vilket vi sedan kan analysera sönder och fundera över allt för länge.
Jävla esteter.

Changing the stars
Det var vårt motto, det var det vi skulle göra. Vi skulle ta oss dit vi ville på ren viljesyrka och ingen skulle hindra oss från att nå vårt mål. Ingen. Det är konstigt att läsa om gamla planer när man vet hur det blev. Vem man var då och vem man är nu. Hur drömmar och människor ändras.
Är du verkligen den samma, eller är det jag som har förändrats?


I veckan var Kim här och jobbade. Eller, han sa att han var här och jobbade. Personligen tror jag han saknade mig så galet att han tog bilen upp för lite kvalitetstid med mig. Kim är bra på många vis. En bra sak med han är att han säger smarta saker när jag tänker dumma tankar. En bättre sak med Kim är att han säger många dumma saker. Vi skrattar sällan med varandra, desto oftare åt varandra. Vi pratade om julen då Kim berättade att han saknade julen. Jag tyckte inte man kunde säga så och menade att man längtade efter julen. Det tyckte han och förtydligade att han saknade julen.
Det ploppar ofta upp många frågor i min hjärna. Vissa mer dumma än andra. Man får vara lite försiktig med vilka frågor man ställer till vilken person då man inte vill framstå som en idiot. Kim kan man fråga allt då han redan genomskådat mig.
Av Kim får man oftast smarta svar.
-Vad är en katet?
-En potta typ...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar