Andreas

Bio har aldrig vart min grej. Att sitta still utan att prata och utan att råka bli kissnödig är inget som landar i topp över saker jag helst gör.
Hemmafrus- sysslor är heller inte min grej, men något jag ska försöka ta tag i. När jag ändå beslutat mig för att ta i saker och ting tog jag tag i mina biobiljetter som legat i en flyttlåda för länge.

Biomys och drille med Carrie, Andreas och Andreas var gårdagens planer. Jag tyckte Andreas skulle följa med, men han hade bokat dejt med Andreas och dissa därför oss och Andreasorna. Andreas är ett fint namn som uppenbarligen var
80- talets hetaste.

Cirkus Mallibu höll dock på att förstöra den välplanerade kvällen. Inte bara genom att vara försenad (obligatoriskt) utan även med ett vagt minne som bov. Det är så tråkigt när man ska iväg och upptäcker grej efter grej som man glömt att ta med eller att göra innan man gick.
I trapphuset kom jag på att jag glömt mina cigg. Löst. Halvvägs till tunnelbanan inser jag att jag glömt linskopp och linsvätska (alltid rustad för bortamatch)
På tunnelbanan ser jag att jag glömde ta bort mitt halvt avskavda nagellack som satt kvar sen förra helgen. Nästan framme vid bion inser jag att jag glömt biobiljetterna.
Carrie vart arg och kalla mig slamp- Malin. Jag tänkte bråka tillbaka och kalla henne för snorgubbe, men insåg mitt misstag och la mig. När jag tänker efter så sa hon nog klant- Malin. Tur att jag ine högg med en snorgubbsattak. Carrie var duktig på att prata och löste situationen. Hon började varje samtal med de olika människorna i personalen på samma sätt:
-Klanten här, sa hon med en anklagande röst och pekade agressivt mot den skyldiga cirkusprinsessan.

Musarm är ett roligt ord.
Hej då.