Oj oj. Tanken var att ta till vara på den sovmorgon vi idag hade- istället ligger jag nu förlamad och funderar på att dö för en stund. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta vid närmare eftertanke på igår. Sjukt grym kväll som tyvärr straffar sig fint idag.
Allt börja gå utför redan när jag kom till Em och insåg att Carro köpt 5 burkar öl iställen för flaskor. På burköl blir man jättefull och speciellt om man är stor som jag och väljer och dra i sig allihop.
- Har du hittat min bh än?
På förmyset kom vi fram till att alla legat i Ems lägenhet. Först var det en rolig upptäckt, sen beslutade vi oss för att inte tänka mer på det. Efter att grannarna klagat på vår bristande musiksmak, eller ljudvolym, rörde vi oss in mot staden. Tanken var Söder, men tanke blev som vanligt aldrig verklighet.
Först hamna vi på en bar, en bar där alla bönder och lätt utstötta hängde. Efter en drink vart vi för coola för stället och tog en taxi med Sthlms kanske virrigaste taxichaffis. Vi ville till Amba, han körde oss till en gränd. Tack sa vi svennigt och kissade sen i nerförsbacke. Jag satt åt fel håll. Det vart konstigt.
Mitt i allt möter vi Rasmus och hans nästan normala vänner. En ragga på alla, en hade tappat rösten och en som Em o Carro ville mumsa på som ett team. Vi började på Cafet för att sedan hamna på Spybar. Trots att vi bestämt oss för att hata Stureplan är det av någon anledning alltid där vi hamnar. Stureplansbrudar är ju bara för tråkiga. Att stå i en ring med varsin Cosmopolitan, blänga på varenda höna som går förbi samtidigt som man dansar i baktakt kan väl aldrig vara kul tänker jag.
Igår fick jag användning för min fantastiska amrikänska då vi träffa massa folk som antingen skulle se eller tävla i Streetstar. Jag la som vanligt på min fylleaccent som låter nästan som brittisk. I vanlig ordning var det ingen som fatta vad jag sa då det mer låter som finska. Jag hjärta Finland.
Jag var duktig och tog tuben hem. Alla var morgontrötta och påväg till jobbet, jag var pruttfull och påväg hem från krogen. Tur att jag glömde bry mig om att skämmas, annars hade det kunnat bli en jobbig resa.
Nu vet jag vem herr Ågren är. Bättre sent än aldrig.
Gym och tonfisk eller film och godis?
Make the right choice Miss backdrunk.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar